Arbetsgrupper

Vid årets lärarmöte kan du välja att delta i en av 19 arbetsgrupper.

Du behöver i anmälan fylla i dina val, en grupp i första hand och en annan i andra hand.

Du kommer att delta i samma arbetsgrupp under både torsdag och fredag.


1. Sociala övningar och lek

Sociala övningar och lekar som grund för skapande verksamhet

Förmågan att arbeta kreativt är en nyckelpunkt i implementeringen och utvecklingen av waldorfpedagogiken. I denna workshop utforskar vi hur sociala övningar och lekar kan skapa grunden för att odla socialt arbete, både med elever och i kollegiet.

Josefin Winther är studierektor för socialpedagogik på Steinerhøyskolen i Oslo och har en yrkesbakgrund på 15 år inom läkepedagogisk gymnasieskola. Hon är låtskrivare och artist och är intresserad av hur Rudolf Steiners socialetiska motto kan förverkligas i pedagogiska sammanhang. Winther har en masterexamen från universitetet i Bergen och Steinerhøyskolen och har publicerat flera forskningsartiklar om ämnen relaterade till konstnärlig undervisning, sociala processer och pedagogisk innovation.

2. Svarta tavlan

Svarta tavlan – ett i vår tid alltmer unikt reskap i undervisningen

Svarta tavlan finns i snart sagt varje Waldorfskolas klassrum/lektionssal. Syftet med denna arbetsgrupp är att visa exempel på användandet av svarta tavlan som inspirationskälla för eleven, och att stärka elevens självkänsla. Innehållet kommer att exemplifieras med axplock från åk 5 till åk. 12, främst utifrån de naturvetenskapliga ämnena (biologi, fysik, geologi och kemi).

Sven Wängberg är idag verksam lärare vid Kristofferskolan med ett waldorflärarförflutet sedan 35 år. Han har bl.a. en avlagd masterexamen vid Rudolf Steinerhøyskolen i Norge.

3. Hur gör vi när vi undervisar till frihet? Vilken betydelse kan konsten ha i undervisningen?

De här frågorna är centrala för waldorfpedagogiken, men det är inte alltid så lätt att beskriva hur vi faktiskt gör när vi undervisar till frihet, eller hitta argument för varför vi ger de konstnärliga aspekterna så stort utrymme.

I den här arbetsgruppen undersöker, fördjupar och konkretiserar vi de här två frågeställningarn – om undervisning till frihet och konstens betydelse i undervisningen – och vi tar hjälp av Gert Biestas tänkande. (Gert Biesta var huvudtalare vid fjolårets lärarmöte och är en av vår tids med välkända pedagogiska tänkare.) Arbetsgruppen kommer att inledas med en föreläsning, där jag ställer aspekter av Biestas tänkande i relation till En väg till frihet. Därefter kommer det att finnas gott om tid till samtal.

Johan Green är waldorflärare sedan drygt 30 år. Han har varit verksam i waldorfskolans alla stadier, både som ämnes- och klasslärare. Han har en master från Rudolf Steinerhøyskolen, och sedan 2015 arbetar han på Waldorflärarhögskolan. Hans fokusområden är relationen mellan antroposofi och waldorfpedagogik samt SO-ämnen.

4. Livets mening

Att fokusera på det meningsfulla i olika åldersstadier, i förhållande till waldorfskolans kursplan

Hur kan vi idag skapa en känsla av meningsfullt sammanhang, KASAM, i skolan för barn och ungdomar i alla åldrar, som leder till psykisk hälsa? Waldorfskolans kursplan är uppbyggd så att barnet ska kunna bibehålla kontakten med sin medfödda inre moralkompass under hela sin utveckling, samtidigt som det efterhand får möjlighet att upptäcka och bekanta sig med den stora omgivande världen.

Jens Möller är författare till boken Kärnan i waldorfpedagogiken, som kom ut i början av november 2022. Han har 25 års erfarenhet som utbildad waldorflärare, 7 år inom läkepedagogiken, samt 5 år på fritidshem. Han har studerat religionsvetenskap och går nu på mastersprogrammet på Rudolf Steinerhøyskolen i Norge. Jens har över 20 års erfarenhet som förälder till en son med funktionsvariationer. Han har under året 2023 hållit 12 föredrag på olika waldorfskolor i landet.

5. Mänsklighetens existentiella frågor i Shakespeares dramer

Kan de hjälpa oss att förstå vår egen tid och dess uppgifter?

Det är särskilt det engelska språket i sina konstnärliga uttryck, det medeltida eposet Parsifal samt William Shakespeares verk, som inspirerar Maria. Ut ur dessa väljer hon i år att erbjuda en fördjupning i vad Shakespeares dramer och rollgestalter kan ge oss idag, oavsett om vi undervisar i engelska, svenska eller teater eller helt enkelt behöver förstärka vår tro på mänskligheten. Under workshopen kommer det att studeras avsnitt från olika dramer på engelska.

Maria Eloranta är waldorflärare på Örjanskolan, Järna, med lång erfarenhet av undervisning på alla årskurser (1-12), i historia, religionskunskap, psykologi och engelska. Parallellt har Maria arbetat inom waldorflärarutbildningen sedan 1993. På Waldorflärarhögskolan undervisar hon i berättande, historia, engelska och teater.

6. Hur får vi våra kollegiemöten att fungera?

En upplevelsebaserad workshop kring skolans vardagsrealitet

Veckans kollegiemöte är ett av waldorfskolans bärande element, som ska ge oss kraft och inspiration. Hur kollegiemöten fungerar kan därför vara avgörande för att vi ska uppfatta läraryrket som meningsfullt och hanterbart. Välkommen till denna resa, där vi bland annat genom rollspel medvetandegör några klassiska stereotyper och utmaningar på våra möten. I workshopens andra del arbetar vi med konkreta verktyg från sociokrati, som kan göra tröga möten inkluderande och effektiva.

Vitek Ronovsky är legitimerad waldorf- och statlig lärare med utbildning inom facilitering och sociokrati och lång erfarenhet med organisationsutveckling i olika sammanhang.

7. Musik

Gemensamt övande och erfarenhetsutbyte

Utifrån några exempel ur grundskolans kursplan i musik samtalar vi om pedagogiska frågor.

Malte Nordling är musiklärare i waldorfskolan sedan 30 år.

8. Integrerande aktiviteter i våra klassrum

Genom att ”läsa” barns rörelser, hållning och beteenden med insikter om den utveckling som ligger bakom, kan vi bli inspirerande att introducera övningar som leder till effektiv inlärning.

Dagens barn möter många hinder i sina inkarnationsprocesser, vilket kan påverka deras förutsättningar för personlig utveckling och lärande. För lärare och pedagoger är det därför grundläggande att ha kännedom om barnets utveckling för att kunna förstå och tolka sina iakttagelser. Utifrån denna insikt kan läraren/pedagogen utforma stödjande insatser och även utvärdera dessa. Hur kan vi möta individens utvecklingsbehov inom klassgruppen, så att varje barn känner sig igenkänt och mött på sin nivå? Steiner betonade att lärarens intresse för varje barn och förmågan att ”läsa den öppna boken framför oss” – som ju är barnet – ligger till grund för lärarens relation till varje elev.

Varje barn som känner sig sett och förstått anstränger sig med glädje för sin lärares skull. Vi kommer att använda ris-/bönpåsar och utveckla flera rörelser som exempel på hur vi kan ge olika barn de utmaningar de är redo för. Helst har varje deltagare tillgång till två rispåsar. Vi går även igenom övningar utan redskap.

Ingun Schneider, svensk-utbildad fysioterapeut, sen waldorflärare i Kalifornien och engagerad i utbildning för waldorflärare på Rudolf Steiner College (RSC) från 1991 till 2017, då RSC stängde sina portar, fortsätter att undervisa i många länder via Zoom genom WLS – Waldorf Learning Support.

9. Trygghet och studiero

En förutsättning för att förverkliga waldorfpedagogik

Hur kan vi arbeta med trygghet, ordning och studiero utifrån förståelsen att människan har tre själskrafter: tanke, känsla och vilja? Almaskolans kollegium vill med denna workshop dela med sig av sina erfarenheter och i samtalet ta del av era.

Johan Östlund är tillförordnad rektor på Almaskolan i Västerås och har ett förflutet som jurist. Däremellan har han bl.a. varit verksam som grönsaksodlare, pensionatsföreståndare och skolledare. Han kommer att leda gruppen tillsammans med sina kollegor från Almaskolan.

10. Eurytmi

Rörelsen i musiken – musiken i rörelsen

Att hitta en förbindelse mellan mig och världen är något som människan mer eller mindre medvetet söker. För den unga människan kan det ha en livsavgörande betydelse för att känna mening med livet. I mitt arbete som eurytmilärare har detta varit ett centralt tema; kan eurytmin bidra till en upplevelse av meningsfulla sammanhang? I denna workshop bjuder jag in till ett gemensamt konstnärligt övande i eurytmi och mötet mellan musik och rörelse. Vi dyker in i musikens element, utforskar eurytmiska gestaltningsmöjligheter och hittar motsvarigheter i vår kroppslighet och vårt känslouttryck.

Workshopen är öppen för alla intresserade.

Marianne Kleiser Fors är utbildad eurytmist och Feldenkreispedagog med 40 års erfarenhet som konstnär, eurytmipedago och eurytmiutbildare i Sverige, England, Tyskland och Österrike. De senaste 10 åren som eurytmilärare på Örjanskolans gymnasium. Är idag verksam på Eurytmiutbildningen Sverige/Järna.

11. Klasslärarskapet

En väv av trygghet

För att hålla en klass och hålla kvar klassen genom åren behövs det omsorg – ett nät av omsorg. Små saker, stora saker, viktiga saker som tillsammans blir den trygghet eleverna behöver under sin skoltid. Utifrån Christines erfarenheter resonerar gruppen kring alla dessa ting som sammantaget väver en väv av trygghet, som hjälper läraren att inte bara ha klassen i sin hand, utan också att själv hålla. Arbetet i gruppen pausas för konstnärligt övande.

Christine Hagen är klasslärare på Örjanskolan och har arbetat som sådan i mer än 20 år. Hon har waldorfklasslärarutbildning och tvåårig utbildning i lednings- och organisationsutveckling från SEA i Oslo.

12. Den rytmiska delen i mellanstadiet och högstadiet

Att väcka viljekrafterna

I en tid då allt fler elever känner ett allt större motstånd inför fysisk aktivitet är det extra viktigt att skolan kan erbjuda ett dagligt rytmiskt inslag i undervisningen.

Genom det rytmiska övas tillit och samspel, och det eleverna skapar tillsammans ger värme och gemenskap. Den rytmiska delen öppnar upp det pedagogiska rummet, och de olika övningarna tränar elevernas arbetsminne och stärker deras vilja och initiativkraft. Kropp, minne och rörelser samverkar och skapar nya vägar till kunskapande. Vi kommer att leka och göra praktiska övningar för att kunna ta med oss in i klassrummet.

Andrew Sebzda är verksam på Hagaskolan (Hagalund-Blåkulla) med huvuduppgift som utvecklingspedagog och har varit klasslärare i 26 år med 3 klassomgångar bakom sig.

13. Från form till frihet

Vi behöver värdesätta arbetet med att vidareutveckla ”skolan som organisation”, detta för att kunna möjliggöra riktigt bra bildningserbjudanden för våra elever.

Vad behövs i skolans organisation för att den ska vara välfungerande och fylla sitt syfte? Syftet i vårt fall handlar om att erbjuda en bra och trygg skolan, där eleverna kan utvecklas genom meningsfulla bildningserbjudanden. Skolan som arbetsplats behöver vara en ”sund och frisk” arena där vi vuxna kan utvecklas och bära ansvar tillsammans, för elevernas skull. Att bära tillsammans, att utvecklas tillsammans kan göras genom: ”Frihet i kulturlivet, jämlikhet i rättslivet och solidaritet i näringslivet”. Detta är stora begrepp, men hur kan de praktiseras i dagens skola?

Frida Sandberg arbetar idag som skolchef på Örjanskolan och inom Värna. Hon har under de senaste åren arbetat med ledning och verksamhetsutveckling både inom Region Stockholm och inom antroposofiska verksamheter. Frida är intresserad av Steiners tankar kring social tregrening och har även arbetat som centralt ombud på Medarbetareförbundet. Frida gjorde sin magister på Södertörns högskola med filosofen Jonna Bornemark som handledare inom ”Praktisk kunskap”, med organisation och ledning som sitt tema.

14. Projektiv geometri

Att vidga sina vyer och se ur nya perspektiv

På gymnasiet går man vidare inom geometrin med bland annat den projektiva geometrin, som av en del beskrivs som den kompletta geometrin, till skillnad från den Euklidiska, klassiska, som är specialfall. I arbetsgruppen ges en introduktion till vad den projektiva geometrin handlar om, och vad man inom waldorfpedagogiken vill ge eleverna med den projektiva geometrin. Den riktar sig lika mycket till dem som bara vill veta mer om vad man gör i geometrin i de högre klasserna, som till dem som undervisar i matematik och geometri på gymnasiet.

Inga förkunskaper kräv, mer än helt grundläggande kunskaper motsvarande geometrin på mellanstadiet.

Daniel Andersson har drygt tjugo års erfarenhet som waldorflärare på högstadiet och sedan snart nio år även på gymnasiet. På gymnasiet undervisar han i matematik och fysik.

15. Rytmisk rörelse

Därför behövs grundläggande rytmisk rörelse och Bothmergymnastik i waldorfskolorna

Bothmergymnastik börjar i klass 3, men både barn och vuxna har i dagens samhälle mist mycket av rytm i dagen. Därför måste barnen få en grundläggande rörelsefostran av klassläraren. Alfonrörelserna utvecklades för att ge alla barn en grund till gemenskap. Bothmergymnastiken ger sedan både kursplanen och livet mening samt är terapi för själen.

Göran Petersson är bothmergymnast, pensionerad waldorflärare och socialterapeut som har utarbetat ett basprogram i rytmisk rörelse; ”Alfonrörelser”, som ger alla barn i skolåldern en grundläggande rytmisk gemenskap för hela skoltiden.

Ralph Cederqvist har arbetat i 43 år på Saltå by med bland annat träslöjd och med enskild Bothmergymnastik i över 30 år.

16. Eurytmi som social konst

För att kunna bli varse den medvetenhetsvidgande aspekten när vi rör oss tillsammans, kommer vi att dra ner på tempot.

Med en poetisk text som nyckel till hjärtats sfär, riktar vi vår forskande blick på det som försiggår.

Franziska Koch har lång erfarenhet inom eurytmipedagogik och en master i ”Eurythmy as performance art”. Sedan 20 år är hon verksam på Kristofferskolan/Stockholm. Utbildad i Berlin, Dornach och Witten.

17. Konsten att balansera

Att som waldorflärare hitta balansen mellan bedömningskrav och pedagogiska och professionella ideal

I en era där skolframgång likställs med mätbara resultat, kan det upplevas utmanande för waldorflärare att balansera mellan å ena sidan kraven på bedömning och dokumentation, och å andra sidan waldorfpedagogiska ideal av mer kvalitativ natur. Hur kan vi som lärare navigera mellan dessa olika pedagogiska paradigm? Hur hittar vi vägar till ett professionellt handlingsutrymme inom de ramar som finns, utan att göra avkall på våra ideal?

Elina Dagaris är klasslärare på Martinskolan i södra Stockholm sedan 2011. Hon har en waldorflärarutbildning, statlig lärarlegitimation och en masterutbildning i pedagogik från Stockholms Universitet. Utgångspunkten i arbetsgruppen är Elinas masterstudie, som behandlade waldorfhögstadielärares uppfattningar om kunskapsbedömningar och hur dessa upplevs påverka det professionella handlingsutrymmet.

18. Skuggspelsteater

En mångtusenårig berättartradition med stor pedagogisk potential

Välkommen till en praktisk workshop där vi undersöker skuggspelsteater, från skiss och tillverkning av figurer fram till färdiga, enkla föreställningar. Vi provar olika tekniker men fokuserar främst på skuggspel med figurer/silhuetter. Vi samtalar också om hur skuggspel kan integreras i undervisningen i olika ämnen och årskurser.

Adina Belin arbetar idag som klasslärare. Hon har en bakgrund som filmskapare och har studerat film- och konstvetenskap.

19. Bokbindning

Meningsfullt och kreativt pappersarbete

Vi binder anteckningsböcker i en, alternativt två olika tekniker, beroende på tidsåtgång. Vi pratar om vad man kan åstadkomma i skolan utan tillgång till alla verktyg och maskiner i ett bokbinderi.

Anders Jansson arbetar som klasslärare och har gjort det i fem år i huvudsak på högstadiet. Innan det arbetade han i sju år inom olika läkepedagogiska verksamheter och på särskola. Han har gått bokbindarutbildning på distans vid Leksands folkhögskola samt deltagit i ett flertal av deras sommarkurser.